I slutet av 1800-talet påbörjades utgrävningar av grottan Stora Förvar som då var fylld med jord. Grottans tomrum framträdde med utgrävningen. Den sökande blicken dokumenterade sig igenom lager av jord, kol och aska ner till bottenlagrens stenåldersfynd. Här hittade man spår från säljägare och den gropkeramiska kulturen som fått sitt namn från fynd av lerkärl med toppiga bottnar och ett särskilt återkommande mönster som tillverkats på ett flertal platser runt Östersjön.

Grottan som rum är väl exponerat för myter liksom för arkeologins spadar och systematiska kartläggning av fragment. Sökande efter materiella spår i den övermannande oläsliga massan av jord, sand och sten ger ofta upphov till fiktiva immateriella element. Den pågående organiska och geologiska materialen axlar och remixar i realtid tidens spår i levande massa.

Publikationen dokumenterar de associativa fragment som framkallas i mötet med klippans hålrum. Där ibland berättelsen om Sälkvinnan. Det antropomorfa och zoomorfa i lera och kött leder från grottan till stadens framsprängda tunnelbanetunnlar.



Grottan Stora Förvar finns på ön Stora Karlsö utanför Gotlands västkust.